Legenden

Legenden utgår från 2017 års spökhajk

-Kära Scouter, kom så nära att Ni känner doften av svart magi och hör de uråldriga
andarna viska,, låt mig sedan få berätta lite om legenden kring Silverskogens ring.

Historien från 1600-talets början tilldrar sig platsen, just här kring Silverskogen i Dömle.  En av magins mörkaste och mest välbevarade platser.   

Skogen är mycket gammal och i mossan på marken bor vättar och andra småväsen.. Även sköna jungfruar, trollkarlar och häxor lever i denna magiska skog och enligt legenden berättas det att Silverskogen kanske är en Värld till för att lura och skrämma våra sinnen.. .

Nåväl, året var 1623. Åskan slog och regnet haglade ner denna  stormiga natt för snart 400 år sedan.

Kammarjungfrun som arbetar på Scoutgården eller Solbergsgården, som den egentligen heter, har precis återvänt från forsen där hon tvagat sig.  När hon kammat sitt hår, förstår hon att något inte står rätt till… Hon ser sig i spegeln och upptäcker att hennes ring är borta.. Skyndsamt  beger hon sig snabbt tillbaka ned till forsen för att leta efter sin älskade ring…

När hon på väg ned till forsen, har lämnat sin kammare så blir hon helt stel i kroppen … 

Hon möts av en syn längre ned på ängen, det är blicken från en gneitölv, alltså en varelse med näsa som en järv, ögon som en uggla och kropp som en apa. Den har raggigt hår och långa klor på sina fingrar.. kammarjungfrun stannar till och väntar tills varelsen passerat ängen och klumpigt rör sig vidare in i skogen.  Gneitölvar, är egentligen inte särskilt farliga, men de är mycket fula och släpper vedervärdiga lukter bakom sig. 

Gneitölvar jagas av Silverskogens jägarmästare för att hålla den magiska faunan i balans eftersom gneitölven gärna äter vättar till både frukost och middag…

Nåväl, i Silverskogen finns annat än gneitölvar, vättar och annat oknytt , det viktiga är.. att så länge man inte är elak och för osanning omkring sig , så låter Silverskogens väsen en att vara i fred, oftast i varje fall…..

Kammarjungfrun var oerhört ledsen över att hennes ring var borta…. Hon återfann den aldrig och kom så småningom tillbaka till sin kammare för att sörja sin förlust.

Tyvärr förtäljer legenden också att om ringen inte kommer tillbaka,  så kommer en förbannelse att drabba kammarjungrun, då ringen är magisk och besitter oanade krafter för att upprätthålla det goda.

 Vad kan ha hänt med Kammarjungfruns ring?  

Det måste Ni  – scouter –  ge Er ut och ta reda på.

Eder Wissman.